Lite jobbigt

När vi beställde resan tänkte jag inte ens på det.
När tre veckor blev två började jag fundera lite men tog ändå inte till mig det.
Nu, när det är fem dagar kvar då tänker jag på det, mycket.
Jag bor med Oscar, jag lever så gott som 24/7 med han.
Vi är nästan som en person ibland.
När vi inte sover med varandra ringer någon av oss och säger gonatt innan den lägger sig.
Det har vi gjort nu i över tre år.
Det behövs bara hej älskling jag ska sova nu, gonatt.
Det har blivit ett måste, annars känns det som om det saknas ngt.
Ungefär som när den som börjar först går på jobbet måste man gå och ge den andra en puss och säga hejdå.
Man måste bara det, annars kommer bägge sakna det hela dagen.
En morgon var jag stressad och skippade den där pussen.
Tre timmar senare ringer Oscar och bannar mig för att jag inte pussade på han innan jag gick.
Har inte skippat den sen dess.
Det är bara två veckor.
Men för en som är van att ha sin kärlek, sin bästa kompis, med sig överallt
kommer det att saknas ngt väldigt viktigt.



image281


Kommentarer
Postat av: Josefinalina

Jag håller med.. vill inte tänka på det.. ångest.. uh.. but, we can make it! Vi har ju varandra. Men ändå, det är på långa vägar inte samma sak..

2008-04-24 @ 09:57:46
URL: http://idajosefinelarsson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback